I fredags blev det promenad med Gus och
Camilla och sen spenderade vi kvällen där.
Helgen började med information för dem som vill
bli MH-figgar, på Gnesta-Trosa BK. På fredagen så frågade Malin
(har kennel Sunnantorps i Trosa och tack vare henne jag kom med på
det här) om jag kunde hämta upp en tjej på
vägen.
Visade sig att när jag hämtade upp tjejen
på lördagmorgonen att hon har en vit herde på 15 veckor från just
Malin! Hon heter Tonje, är 20 år och flyttade till Södertälje för
en dryg vecka sen från Växjö!
Verkligen jättehärlig tjej på alla vis
och fick känslan av att hon står på samma fläck som jag stod på för
3½ år sen, när jag fick hem Bailey. Hon vill så mycket och vill
lära sig så mycket hund det går. Hennes Isso är första egna hunden
och vilken hund sen.. mer om honom senare.
Vi var två av de första på plats men snart
var alla samlade, några bekanta ansikten och några främmande.
Totalt var vi åtta deltagare. Dagen skulle hålla på 09-16 och
kretsa kring MH, mentalbeskrivning. Att säga att dagen innehöll
aha-upplevelser är en underdrift.. Inga-lill Larsson som höll i
dagen är imponerande kunnig, erfaren och insatt i SBKs mentala
delar och sitter med i utskottet för Avel och Hälsa i
organisationen. Hon har arbetat med mental i över 20 år med bl a
Curt Blixt och är med och utvecklar MH och MT löpande. Hon är
givetvis beskrivare själv. Så vi blev väl uppdaterade och fick
korrekta svar på våra frågor.
Första stunden var vi inne och hade teori
samt åt frukost. Sen gick vi ut och tittade på en schäfer genomgå
kontakt och hanteringsdelen, dumpe och spökena. Den var extren på
många sätt och på spökena fick vi göra ett avsteg från avreaktion
(se ruta på framsidan av protokollet) för hade vi släppt på honom
på spökena så hade han bitit- men han var inte aggressiv för fem
öre. Men högt i stress, lek och överslags handlingar samt ngt
ouppfostrad. Dumpe hade han också flugit på och bitit i såväl
direkt som vid passagerna
Spökena fick vi hur som helst
avdramatisera genom att låta testledaren gå fram först och klä av
dom innan vi släppte fram hunden, fortfarande med koppel på. Tror
inte hunden var tyst en sekund på hela timman vi var i skogen, var
det inte högt larmande så var det pip och tjut. Sen såg vi en
västgötaspets, snacka om motsatsen, lugn men nästan ingen
nyfikenhet.
Åt lunch och pratade lite mer innan vi
gick ut och såg en schäfertik, hon liknade hanen väldigt mycket men
kollade av sin ägare mer och inte riktigt lika självständig men
inte alls långt ifrån.
Inga-lill kommenterade även hur
testledarna skötte sig och nu vet man hur det ska se ut vid
hanteringen bl a. Intressant. Bara som exempel så ska de inte lägga
handen över nosen för att kolla tänder utan bara lyfta på läppen
underifrån, och när de tar hunden och går iväg så ska två försök
till kontakt göras, när man kommer tillbaka så får inte hunden gå
ända till ägaren utan TL räcker bara över koppelöglan och håller
kvar hunden hos sig för att kännas igenom. Dessutom får de göra
klart för hunden att den ska stå stilla, men inte på något sätt med
kraft!
För det första: dagens MH är otillräckligt och egentligen
behövs en hel till kolumn på baksidan av protokollen. Vi är INTE
DÄR än, det finns en hel del jobb som återstår och faktum är att vi
ännu inte kan läsa in för mycket i resultaten som beskrivningarna
visar! Man kan inte ens se arvbarheten för egenskaper
tillförlitligt som det är nu enligt Per Arvelius (husdjursagronom
och arbetar vid SLU enbart med hundfrågor kopplade till avel och
genetik, se även senaste numret av brukshunden). På tal om forskning så är det
studier på gång om hur raserna egentligen påverkas av uppdelningar,
då menas t ex bruks/utställning el jakt/utställning. Det är också
tal om att ha två typer av MH, ett för brukshundar och ett för
övriga..
Åter till protokollet.. den extra kolumnen som borde
finnas skulle vara tillför extra anteckningar, t ex om hur hunden
SER UT under momentet. Det kan bli väldigt missledande som det är
nu. Ta skottet till exempel, 2-4 behöver inte alls innebära en rädd
hund. Det kan bara innebära att hunden låser sig mot skytten utan
att visa någon som helst rädsla, som exempel. Eller en hund som
flyger fram och biter tag i dumpe, det behöver inte innebära en
orädd och vass hund, det kan innebära en hund med en inre ängslan
som agerar snabbare än vad den hinner tänka (tro mig..vi såg två
exempel på detta under dagen).
En annan sak för uppfödare att tänka på: Att beskriva en
hel kull på samma ställe, samma dag, är ingen bra idé. Klart det
kan vara kul att träffa varandra och jämföra. Men faktum är att det
är lättare att få fram ett kullmedelvärde om hundarna beskrivs på
några olika platser, men andra människor, annat väder, annan bana..
osv. Här kommet detta in med att det är EN dag i hundens liv, i EN
situation med DESSA personer och DENNA bana. Det är ömojligt att
två MHn, på två olika platser kan vara identiska, inte vad gäller
något alls. Så låt inte hela kullen göra det på samma gång, sprid
ut hundarna. Dela åtminstone kullen på två 
Sen detta med bl a boldness, det är säkert
ett bra värde att ha koll på. Men om vi ser för mycket till höga
värden så får vi till slut en Malle, och det vill vi väl inte ha?
Inget ont om mallen, herdehunden är en underbar ras men vi måste
komma på vad vi vill ha och jag kan väl aldrig tro att det är en
malle vi ska förvandla VH till?
Vore trevligt om vi bygger upp en bra bas
för en funktionell brukshund som trivs i dagens samhälle, men som
har av och på knapp, som inte har en inre ängslan som ger
överslagshandlingar åt höger och vänster! Malin sa det så bra.. om
t ex en schäfer säger (tjuter) "Jag kan inte hålla mig vi jobbar
NUUUUU innan jag spricker", så säger herdehunden "Kom igen nu så
jobbar vi!".. Nu låter det dessutom som att jag generaliserar en
hel ras, fina individer finns inom alla raser. Men nu är det våran
älskade ras det är frågan om 
Många kommer knorra om att det innebär nackdelar att vi
nu går med i SBK, men man väljer själv hur man ser på saker. Jag är
eld och lågor och tycker det är så jävla BRA det här. Rätt ut sagt.
Har försökt sätta mig in i vad det innebär och även om man kanske
kommer stöta på något att svära över så tror jag ändå allt gynnar
rasen in the long run..
Även om hundarna ska göra beskrivningen när de
fortfarande är unga, så har de ändå hunnit bli påverkade av sin
ägare och allt runtikring. Det enda vi kan tänka på är att vi inte
hämmar hundarna för mycket och låter de tänka själva och
framförallt: att de vågar ta egna initiativ! Det klart olika hundar
klarar olika mycket, men förhoppningsvis känner man sin hund såpass
bra. Jag har t ex fått dämpa Taurus lite mer än vad jag någonsin
behövt göra med Bailey. Bailey har alltid funnit sig i allt medan
Taurus har behövt lite mer styrning.
Efter en dag proppad av nya kunskaper och
givande diskussioner så åkte vi igen och vi fick med oss
”Mentalitetsboken av Kenth Svartberg och paret
Blixt.
Vi tog vägen förbi hemma och förbi mamma
och pappa, så Tonje fick träffa hela flocken! Först Gus och Taurus,
sen Bailey och sist Bamzing och Devil. Fem hanar, av samma ras, fem
så olika personligheter det bara kan bli. Alla hundarna tyckte så
mycket om henne och kände sig väldigt bekväma i hennes sällskap.
Populationen vit herdehund här omkring i trakterna ökar hela tiden
och det klart det är roligt om vi vet om varandra och kan träna
tillsammans eller bara umgås! 
Tog med mig Bailey och Taurus när jag skjutsade hem Tonje
och jag kunde inte hålla mig utan var ju så nyfiken på hennes lilla
Isso, som visade sig vara en stor och kraftig hane för hans ålder.
Så jag tog med hundarna, Taurus först. Taurus är ung men SÅ bra med
valpar, och om jag tycker han blir för mycket så lyssnar har direkt
om jag säger till. Jag är aldrig orolig när jag släpper ihop Taurus
med en valp, om det inte är en mindre ras då för då måste han ju
hinna anpassa sig till ett annat leksätt. Bailey gillar inte för
intensiva valpar, men eftersom han är så pass språksäker så ställer
han sig blickstilla men visar hela garnityret medan valpen
frenetiskt slickar honom i mungipan
Han kan blixtsnabbt säga ifrån. Men är
det en balanserad valp som fjäskar men inte för intersivt, då kan
han leka jättefint.
Så möter vi Isso, som ger ett intryck av en redan världsvan
hund, 15 veckor gammal. Stor och kraftig med en otrolig päls, med
all säkerhet efter sin vackra pappa Gurra (Guaraní) som blev BIR på
rasspecialen i somras. Framåt och modig, social men ändå lugn!
Vilken hund! 
Tonje gör ett otroligt jobb med honom och
han är en lyhörd liten kille som redan lärt sig mycket. Det ska bli
en ära att följa er in i framtiden!
Taurus fick leka med Isso en stund och
eftersom jag såg vilken cool liten kille det var, så tog jag in
Bailey också men då fick Taurus sitta i bilen. Bailey var riktigt
glad och lekte gärna!
Så åkte vi hem, trötta och nöjda. Fick mig en kebabrulle
size enorm, hundarna åt sin middag och sen somnade vi. Stefan var
hemma hos Gus med familj.
På lördagmorgonen så hade jag ställt
klockan på 06, vi var anmälda till lydnadstävling hos Katrineholms
BK, i ridhus. Låg där i värmen under täcket och undrade om jag
skulle orka ta mig upp och åka.. det är ju trots allt
bonustävlingar med tanke på att vi redan har LPII.. men jag
kravlade mig upp och klädde på mig. Rastade hundarna och packade
med frukost åt oss och åkte iväg. Ridhuset var riktigt stort och
tvådelat men det skulle visa sig att det fanns en oväntad störning
för Bailey där..
Vi går in för platsliggning och jag ser
hur Bailey flackar uppåt med blicken, mot taket. Tittar uppåt och
vad snurrar i taket om inte en fläkt, såg ut som en vanlig takfläkt
men den här satt ju väldigt högt upp. I Baileys ungdom så fick
husse den briljanta idén att flyga med en fjärrstyrd
leksakshelikopter inomhus som Bailey höll på att få på sig flera
ggr
Han har efter det reagerat på
takfläktar och annat som snurrar över huvudet.. Så jag hade helt
plötsligt ingen aning om hur Bailey skulle vara under den här
tävlingen. Jag skulle försöka inte bry mig utan vara precis som
vanligt. Han låg trots allt bra på platsliggningen och fick en
10:a. Det skulle ha varit 13 hundar men bara 9 kom till start och
vi skulle ut som nr 6. Jag tog ut Taurus och lät honom leka av sig
och rasta sig. Värmde upp Bailey och han kändes riktigt bra. Kändes
konstigt bara att åka iväg och tävla när träningen lega på is i
över en vecka. Men men, det är också en bra erfarenhet att se hur
hunden tar en tävling trots ett uppehåll. Fria följet kändes inte
bra och eftersom han var fokuserad upp mot takfläkten nästan hela
tiden så innebar det att min heta hund som älskar fotgåendet, t.o.m
tappade och sackade efter! Kändes skitkonstigt eftersom det aldrig
någonsin hänt vare sig på träning eller tävling, men jag visste ju
anledningen. Tyvärr drog det ner betyget till ynka 6,5. Störningen
speglade sig i alla momenten, t ex apporteringen där han
visserligen brukar släppa tidigt men den här gången så sprang kan
dessutom rakt förbi den eftersom han sneglade uppåt. MEN- han
genomförde alla momenten och vi fick faktiskt 8-9 på allt annat! 8
i helhet! Ännu ett kvitto på min älskade hund och hur gärna han
vill samarbeta trots att något gör honom obehaglig till mods
Han var ju aldrig rädd under
tävlingen, då hade jag aldrig tävlat utan bara gått in efteråt för
att träna, men hade hela tiden stenkoll på fläkten och att den inte
skulle flyga iväg. I väntan på pridutdelningen så blev jag inbjuden
att sitta med ett par som också tävlat klass två med en berner
sennen och stod för LPII, de gjorde en så fin tävling och hade åkt
ända från Söderköping. De tog inte bara sitt LP utan vann även
klassen! Grattis! Visade sig att de har tre klubbkamrater som alla
har tävlingsaktiva VH. Vi kom på en delad tredjeplats och landade på 153
poäng.
Åkte hemåt igen och vi tog det lugnt fram till kl 18 då
vi åkte till klubben. Skulle ha privatlektion med Diva och hennes
matte kl 19. Rastade av hundarna och sen gick vi ner till
agilitybanan. Det går faktiskt att träna agility med två
samtidigt
De fick samsas en i taget annars funkar det
ju inte, men det gick bra och vi tog alla hinder förutom gungan.
Tjejerna dök upp och mina hundar fick vara med för första gången.
De leker ju tillsammans ibland men jag har aldrig haft dem med på
lektionerna. Nu fick de vara demonstrationshundar och jag varvade
så den ena satt uppbunden och den andra fick jobba. Hundarna ska ju
även kunna jobba runt varandra utan att hälsa eller fixera sig vid
varandra. En jättebra träningsstund för såväl Diva som mina egna
hundar. Bra jobbat Nancy! Hoppas du märker skillnader! 
Åkte hem och gjorde kväll.
På måndagen så tog jag med hundarna ut i
skogen och tränade uppletande, helt nytt för Taurus. Att se en
erfaren hund göra något är bra för en grön hund- för att härmas kan
ibland vara en bra motivation . Gjorde klart rutan och tog ut båda
hundarna. Band upp Taurus och lät Bailey jobba först. Han hade fyra
föremål. Gjorde fina skick och med det sista föremålet så fick han
jobba en lite längre stund. Han kollar alltid av kanterna på rutan
innan han börjar leta, inte idealet kanske. Ska köra mer korridorer
med honom. Så var det Taurus tur och han hade ju suttit och laddat
som en galning så när han väl skickades iväg så var det med en
jäkla fart! Han kom in med första föremålet och nu skulle jag se om
han förstod att det ligger ett till där ute. Men nu när han kommit
igång och jobba och han hade sprungit av den första lilla energin,
skulle han stressa av på alla tänkbara sätt. Så istället för att
hämta nästa föremål, så skulle han basja och kissa och skaka av sig
osv..
Så jag bröt och lät Bailey hämta
istället. La ut nya föremål till Taurus, la ett föremål nära och
ett längst in i rutan. Kan inte göra det för lätt för då hafsar han
bara runt och kopplar inte på näsan. Rastade av honom först så han
var helt klar, sen provade vi igen. Nu gick det riktigt bra och han
förstår vitsen, att det faktiskt ligger fler föremål där ute. Dock
så sprang han till samma ställe där det första låg när han skulle
hämta andra grejen. Men han letade vidare. Bailey fick tre föremål
till och sen fick Taurus avsluta med två till. Vi var ute en dryg
timma och hundarna verkade nöjda.
Vi spenderade resten av dagen hos mina föräldrar på
tjugans, bl a så lagade jag middagen och plockade disk. Flocken
lekte =)
Igår så åkte vi ut i skogen igen. Vi bor
ju på landet med mycket öppen mark runt omkring, skogen finns även
inom gångavstånd. Men nu åkte vi ut till en annan del av skogen som
är proppad med vackra vägar och stigar. Vi hann vara ute en
halvtimma och sen slöt Camilla och Gus upp med oss. Vi var ute i 45
min. Det kom ett äldre par gående när hundarna var lösa, men de
sprang inte fram utan kom tillbaka när vi ropade. Hundarna såg de
komma upp ur en tät skog innan vi gjorde det. Det var vi nöjda med.
Vi lät paret passera innan vi släppte hundarna igen. Jag åkte till
Tjugans igen och lät hundarna vara där medan jag åkte in till stan
för att shoppa lite julpynt. Har inte en grej framme men lite är ju
fint att ha. Kunde inte hålla mig, köpte två vita fina fårfällar
också.. drömt om såna länge
Katterna tycker det är lattjo men
försöker tvätta ullen *flin*
Väl tillbaka på tjugans så lagade jag middag igen, köttfärspaj
den här gången. På kvällen åkte vi till klubben, men jag tog bara
med Bailey så fick T vara hos Camilla, för pappa ville följa med
med Devil! Mina föräldrar vet att jag tävlar men har aldrig varit
med på vare sig träning eller tävling, och det vore kul om de
visste vad det är vi egentligen sysslar med!
J
Så Bailey fick visa vad han gick för i 45 min, pappa fick kampa
en del med honom så fick matte vila armarna
Jag förklarade lite moment och hur det kan
se ut i de olika klasserna. Sen tog vi ut Devil och det blev lite
lydnad och sen en sväng på agilitybanan. Han promeneras ju bara och
ett och annat spår men lydnad är främmande för honom så det blev en
utmaning. Inget direkt föremålsintresse och han är så stor, lugn
och cool att intensitetsnivån ligger lågt redan från början. Det
klart det hade varit annorlunda om man underhållit det från början,
men intresset finns inte så då blir det inte nåt heller. Han fick
träna följsamhet, stadga och fokus. Balanshindret var riktigt
skojiga och han har trots sin stora kroppshydda inga problem med
att frivilligt galoppera över hela balansbommen
J
Pappa var nöjd med kvällen och jag hoppas han vill följa
med fler gånger! Vi köpte med oss fika på Maxi och åkte hem för en
fika med mamma. Jag åkte hem till oss och Taurus hade haft det
jättebra, husse hade hämtat honom hos Camilla.
Idag har hundarna haft en urbota tråkig
dag.. eller ja, de fick ju faktiskt leka med Gus på eftermiddagen.
Jag har pysslat och pyntat. Nu är det lagom rött här hemma. Nu på
kvällen så har jag och Camilla varit på en föreläsning om
Näringslära för hund, väldigt intressant. Jag har ju läst
näringslära förr och det här var mer av en uppfräschning för
hjärnan min. Behövs ibland. Föreläsningen var gratis och dessutom
fick vi 3 kg gratis Eukanuba hundmat! Bailey var hemma i sin
ensamhet och Taurus var hos Gus.
Kom precis in från en kvällspromenad med Bailey, vi var
ute i 30 min och bara gick runt i dimman och mörkret. Me like
pannlampa!
Imorgon, torsdag, så blir det lite mer städning här hemma och
runt ett tiden så ska jag, pappa och Camilla till sandtaget Underås
med hela flocken på fem. Hm.. Undrar om man skulle lura med Tonje
också med hennes Isso, det skulle han fixa så stabil som han är. Då
blir det sex killar som får härja runt
hehe.. vi skulle nog gå som en mur runt Isso
ändå.
På kvällen så ska vi på julbord på Kallfors kök och
golfklubb! Fint ställe och det blir mitt livs första julbord
förutom det man ätit med släkten på julafton. Ska bli kul! Och
Gott! 
På fredag sen så bär det av till Älvsjömässan med
montergrejer så vi kan bygga rasmontern klar för helgen. Gus husse
Peter är så snäll och har fixat släp att köra upp allt med. På
kvällen så kommer Lisa och Troja ner från Borlänge. Dem ska som
vanligt bo hos oss och vi sitter samma pass i montern lör-sön. Ser
fram emot hela helgen så otroligt mycket och jag hoppas folk kan
samsas och begripa att vi alla är där av samma anledning, det enda
som betyder något, vi älskar hundar i allmänhet men vår egen ras i
synnerhet!
Idag fick jag hem en specialbeställning
från Viveka på Vibri Dogtailor Online.. så om vi ses på mässan:
kolla vad som sitter runt hundarnas halsar ;) Jag är
jättenöjd.
Långt inlägg! Ni var tappra som orkade
läsa! Ses i helgen!
Bailey på
promenaden igår 